PANIK!
Idag vaknade jag av att Elina hade vaknat, och som vanligt ställer hon sig brevid jimmys sida av vår säng och gosar lite med hans arm och klappar honom lite. Nellie som hade vaknat på natten och precis somnat om sov brevid mig.
Solen lös genom fönstret och jag tänkte, NEJ vi har försovit oss (Elina börjar dagis kl halv 9). Jag väckte Jimmy i panik, men han var som en zombie.
Jag puttade och konkade med honom, tror ni han vart sur något? JA! Men vad ska jag göra, jag hade ju precis fått minstingen att somna och mig själv också för den delen, då ville jag ju inte att Elina skulle stå där och prata och väcka henne. SÅ, till slut går han upp för att kolla vad klockan är.
Det går en stund och sedan kommer han in:
"TACK, Ida... För att du väcker mig 20 över fem på morgonen!"
VA? Nej men gud, tänker jag. Klockan kan väl inte bara vara SÅ lite?!
Jag gick upp, och mycket riktigt så var klockan bara tjugo i fem. Då var det bara att pallra sig upp då, för självklart hade Nellie också vaknat vid det här laget. 
Så här glad är man 05.20 på morgonen
Klockan blev väl ca halv 7, då Nellie och jag gick och lade oss för att sova igen. Hon var helt SLUT! Vi sov väl ca tre timmar kanske. SKÖNT! Jimmy cyklade iväg till dagis och lämnade piggelinis och sedan bar det iväg till skolan för hans del.
Det var en ganska händelserik morgon måste jag säga. Detta har då ADLRIG hänt tidigare under Elinas 3 levnadsår, och jag hoppas denna gång var första, och sista. Hon brukar alltid vara den som är tröttast om morgonen. Undrar hur hon har det på dagis nu.. i och med att hon inte sover middag där så lär hon ju däcka, typ när hon gungar eller något.
Trots en kaosartad morgon/natt så är jag ändå på strålande humör, just nu alla fall!
Lillan snusar gott i sängen och jag passar på att ta det lugnt innan busfröt vaknar och vill ha all min uppmärksamhet igen! =)
